.

-Min resa var mot solen, långt bortom alla slutna rum,
Där allting är oändligt, och alla gränser har förevigt suddats ut.
Jag ville se miraklet, och höra ord som föder liv,
Bli buren av en styrka, som bara växer när jag anat mitt motiv.

Stad i ljus, i ett land utan namn,
Ge mig liv, där allting föds på nytt.

Och så när allt förändrats, när tiden inte längre finns,
Så ser jag oss tillsammans, och då är resan slut,
Det enda som vi minns.

Jag är inte desperat, jag mår bara dåligt, sen att man får inte klaga till så många att man mår dåligt så det är bättre att man skriver av sig lite!!
Livet i sig rullar på, men känns trögt just nu.. 
Men något som får mig på lite bättre tankar är lilleplutten♥ längtar tills du kommer!

Later/ E